tisdag 24 april 2012

Regn regn regn

Hui, vad ruggigt det blev mittiallt, vaderprognosen ser inte precis stralande ut for denna vecka; regn regn regn... vilken tur att jag drar ivag pa en weekend getaway till Gold Coast i helgen, lar ska va lite varmare och uppehall dar iaf.

Har nu jobbat en manad pa Neurorehab at home,och jag stortrivs. Bilkorandet gar galant, och jag blir inte lika stressad i trafiken. Ja forutom igar... da min gps mittiallt bestamde sig for att sluta fungera... Great, snurrade runt i hela halva melbourne med hjalp av en karta, min dag var stressig och fullbokad som det var, och det blev inte battre av att knappt veta vart jag ar pa vag. Alla mina patienter fick fysioterapi den dagen, men hela dagen blev utdragen eftersom allt tog langre tid.

Alskar att jobba med mina patienter, och mina dagar ar valdigt varierande, samma sak med mitt klientel. Storsta delen av patienterna fyssar jag i deras hem, har en barbar plint med mig och de flesta har redskap och sant hemma som vi anvander under terapin. En del patienter tar jag med till gym eller simhall. Graden av patienternas skador varierar. En ratt sa ung man med ryggmargsskada efter en bilolycka tar jag till gymmet och han klarar av att gora det mesta. Han ar en av mina basta patienter, andra behover mera assistans. Men ingenting ar omojligt, tar aven en annan ung man med ryggmargsskada till gymmet. Till det kravs att jag kor hans van for att fa med el-rullstolen och stastallningen jag behover for att kunna forflytta honom mellan gym-maskinerna. I princip alla mina patienter behover fortlopande fysioterapi for att kunna klara vardagen, ibland kan det vara frusterande att inte se sa stora framsteg hos patienterna, men sen igen om de lamnade utan sa skulle deras funktionsformaga ga nerat och gora det svarare for dem att forflytta sig/sta/ga och klara av dagliga aktiviteter. I det stora hela finner jag det jag gor valdigt givande.

Hur manga patienter jag hinner se pa en dag varierar, men oftast inte mer an 4-5 eller max 6. Som minimum har varje patient 1 timme fysioterapi, men de flesta har langre; 1.5-2h eller som mest 2.5h. Och ja, sen tar det ju sin tid att rajtta mellan varje patient:) Mitt distrikt ar ratt sa stort, sa jag tillbringar mycket tid i bilen varje dag...

Men trivs pa jobbet det gor jag.

onsdag 18 april 2012

Livet...

Livet har sin gang. Livet ger och livet tar. Den har gangen var det min alskade moffa som somnade in. Saknanden ar stor och vetskapen om att jag ar sa langt borta ar svar...men samtidigt ar jag overtygad om att moffa har fatt frid, han ar pa en bra plats och han foljer oss alla med sina karleksfulla ogon.

Han fick ett langt och lyckligt liv, och jag vet ingen som var sa nojd och tacksam som han var. En riktig kampe, det var min moffa det.



I stunder som denna saknar man sin familj mer an nagonsin... Men livet gar vidare, det vet vi.

Kram

söndag 15 april 2012

Last days of summer

Medan April betyder var hemma i Finland, sa ar det ju omsvangt har, sa nu ar det host i Melbourne. Varma soliga hostdagar har vi nog anda, idag har det varit exemplariska 30 grader och jag har haft en strand-dag.


Har steker jag pa "min" strand i Middle Park, den ligger endast tva kvarter fran mitt hus, sa ni kan forsta att jag har spenderat manga dagar har i sommar:)

Vadret i april ar generellt varm och behagligt, medan man i maj borjar kanna av hostvindarna. Juni ar sedan smallkall vinter (okej, kanske inte riktigt). Vissa natter har redan borjat kannas lite kyliga, framst for att mitt hus antagligen ar det kallaste och dragigaste pa den har sidan ekvatorn, men jag ska nog egentligen inte klaga... jag har anda haft sommar i ca 8 manader...men grejen ar den att man vanjer sig vid varmen och tycker det ar kallt genast det blir runt 20 grader...

Familje-middag pa gang har i vart hus, blir lax och potatismos. Sedan en lugn kvall och forbereda sig mentalt for nasta veckas jobb.

Massa kramar

söndag 8 april 2012

Glad Pask

Har nu avslutat min andra jobbvecka, och jag borjar sa smaningom bli varm i kladerna. Det enda trakiga med mitt jobb ar att jag aldrig riktit far traffa mina kollegor eftersom jag hela tiden ar out on the road, sa i borjan av vecka hade vi en social night och for ut pa restaurang och jag fick traffa alla, det var jattetrevligt, och det visade sig att vi ar flera internationella fysioterapeuter; fran Colombia, Brasilien och Indien. Intressant!

I torsdags fick jag aven byta min megabil mot en mindre bil, en fin liten hyundai, och jag var superexalterad. Korde med den hela dan, och den funkade jattebra och var mycket lattare att kora. Det blev mot slutet av dagen och jag hade bara en patient kvar, var lite sen och hoppade in i bilen och var beredd att gasa pa... Inget hander...bilen startar inte! alltsa hur typiskt!! fick ringa min chef for att kunna kontakta min patient, och sen ringa efter roadside assist for att fa hjalp. Alltsa halleluja... efter en stunds vantan kommer nagon till min undsattning och han far startat upp bilen igen, men batteriet ar slut sa han rader mig att inte stanna bilen innan jag ar hemma. Eh,great, fick ringa min chef igen som sen kom och motte upp mig vid en service station sa vi kunde byta batteri. Kom mig lyckligt hem igen... Na, kanske bilen ska rulla ordentligt nu efter det har...

Har nu njutit av nagra valfortjanta lediga paskdagar. Mestandels av tiden har jag spenderat nere i Bonbeach i vannens foraldrahem och igar korde vi upp till Dandenongs for lite vandring och vackra vyer.








Vi stannade aven i den sota lilla byn Sassafras dar det fanns massa fina hantverksbutiker och sota te-hus






Idag tog vi oss till Williamstown, som faktist bara ligger ca 20-30min fran var jag bor, men har annu inte varit dar. Fint hamkvarter, och trevliga cafeer och restauranger, dessvarre hade vi otur med var lunch och bestallde in den mest oatliga chicken parmagiana nagonsin! vi sag till att ata massa paskagg istallet...



Trevlig pask hittills, och har annu en dag att bara slappna av och hamta krafter infor nasta jobbvecka.

Kram

söndag 1 april 2012

Forsta veckan

Bara en liten kvick uppdatering om min forsta jobbvecka. Berattar mer om sjalva jobbet sen, men ar for trott idag. Har haft min inskolningsvecka vilket har innburit att jag foljt med nagon av fysioterapeuterna fran kliniken till varje en av patienterna, sa att jag sen fran nasta vecka kan ta over patienterna sjalv. Det ar ett utmanande jobb, sa mycket har jag insett...men....sa sa sa fantastiskt jatteroligt! ANTLIGEN har jag fatt en utmaning, och far anvanda all min kunskap och mina fardigheter, och jag kommer att lara mig massor!:)

Sa har langt har storsta delen av mina patienter antingen ryggmargsskada eller hjarnskada. Har aven en hel del stroke patienter.

Eftersom ni laser min text just nu sa betyder det aven att jag har overlevt forsta veckan i Melbournes trafik! I mandags fick jag min bil, som jag aven far anvanda pa fritiden om jag vill. Det har med fickparkering kan jag ju bara glomma for bilen ar en modell storre om man sager som sa..! som tur ar kommer jag fa en mindre bil efter nasta vecka, vilket jag naturligtvis ar overlycklig at:) Maste ju dock kunna fa med min plint och alla redskap, sa den "mindre" bilen ar ju nog helt normalstor.

Min gps ar min bibel for tillfallet och utan den skulle jag vara helt lost!

Sakta men sakert kommer jag nog att komma in i rollen som bilkorande terapeut, och jag ar jattelycklig over den har mojligheten jag fatt. Ar aven valdigt glad att fa mina helger lediga! Mandag-fredag passar mig alldeles ypperligt, efter att i typ 3 manaders tid jobbat i princip VARENDA helg! min vana trogen dubbeljobbar jag ju naturligtvis annu...men har idag jobbat mitt sista skift pa cafeet!

Nu ar det dags for familjemiddag!

xox