Borneo

Dags for en liten uppdatering kanske!

Befinner mig pa en av varldens vackraste platser; Borneo. Iallafall om man ar en natur-manniska som jag. Efter att jag lamnat Singapor flog jag till Kota Kinabalu pa Borneo. Det var en skarp kontrast till Singapor!! I Singapor ar det sterilt rent och snyggt, man far boter for det mesta, bl.a. att kasta skrap pa marken och att tugga tuggummi (eller att ens ha ett tuggummipaket i vaskan!), att ta sig runt i staden ar superenkelt eftersom metro systemet ar sa utvecklat, och det ar ingen som tar nagon storre notis om en ljusharig europe. I Malaysia (Borneo) ar det precis tvart om! det ar inte speciellt rent, man tycks fa gora lite som man vill har, att ta sig runt ar supersvart eftersom man inte vet alls hur bussarna aker, och man skiljer verligen ur mangden har, pa gott och ont! Borneo ar inte precis for backpacker beginners! men jag alskar det har stallet!

Pa flygplatsen pa Kota Kinabalu traffade jag en tjej fran canada som jag hangde med tills hon drog vidare. Det ar lagsasong pga regnsasongen sa inte mycket backpackers har just nu. Spenderade 2 natter i KK, och en dag tog jag en battur ut till en av oarna utanfor staden. Ah paradise! skont att fa ligga pa stranden och slippa bort fran hettan i stan. Det ar sa varmt och fuktigt. Oftast fint vader med stralande sol pa dagen och runt 4-5 tiden kan det borja regna, och det ar inget duggregn det handlar om utan ordentliga skurar! och ja, luftfuktigheten, den ar nastan varst, man svettas konstant, och eftersom Malaysia ar ett muslimskt land och man som ljus europeisk tjej vacker allt for mycket uppmarksamhet sa ar det bara kla sig darefter, med klader som tacker atminstone over knana och axlarna. Sa svettas det gor man!

Det har att ta sig runt pa Borneo ar da inte det enklaste, bussarna far och kommer lite som de tycker, och det ar svart att fa information nanstans + engelskakunskaperna ar lite sisadar! fran KK tog jag mig iaf till berget Mt Kinabalu. Nar jag fragade pa hostellet nar bussen aker sa fick jag svaret "nar den ar full". Sa det ar ungefar sa det funkar har! dok iaf upp pa busstationen och blev skyfflad in i en minivan full med malaysianer och kom mig smaningom fram dit jag skulle! (allt har pa borneo blir till ett aventyr! och jag alskar det!)
Mt. Kinabalu ar sydostasiens hogsta berg, lite pa 4000m. hade fran borjan tankt bestiga det vilket ar en tva-dagars juttu, men har inte tagit med passliga klader och skor. Dessutom skulle jag ha behovt boka boendet pa Laban Rata. Nu var det fullt, sa vad jag gjorde var att betala 10RM (typ 2,50 euro) och gick halvags upp istallet, 2740m. Redan det var lite halvjobbigt, men skulle ha varit en otrolig upplevelse att fa se soluppgangen fran toppen. Det far bli pa nasta resa istallet! Hursomhelt var det otroligt vackert dar.

Efter mt Kinabalu ville jag ut i djugeln pa trekking. Nagon storre plan hur det skulle ga till hade jag inte, eftersom jag reser lite i blindo utan guidebok. Som tur var traffade jag en tjeckiskt kille pa bussen som hade lite mer koll an mig. Beslot mig for att joina honom till Sepilok och ut i djungeln med Uncle Tan's wildlife camp. Magiskt! Bara forestall er, du ar i regnskogen i Borneos djungel. Du bor i en primitiv hydda under ett myggnat. Utan tillgang till varken dusch eller ordentlig wc. Men du har naturen sa nara dig! Vi var ett gang pa 15 pers pa campet och vi fick vara ute pa guidade batturer langs floden dar vi fick se apor, orangutanger, olika faglar, odlor och tillochmed krokodil! Sa haftigt! Vi har ocksa trekkat i djungeln och guiderna har berattat om vaxter och djur som finns pa Borneo. Tre oforglomliga dagar! Nu har jag kommit tillbaka till civilisationen, och har aven besokt ett rehabliteringscenter for orangutanger i Sepilok, dar dom tar hand om skadade orangutanger och rehabiliterar dem sa de kan atervanda till djungeln. Nu vet jag var jag kan voluntarjobba ifall det skiter sig med fys.licensen i Australien!

Nast pa agendan ar att aka till Semporna och ut till oarna for att ta dykcertifikat. Nu befinner jag mig dock i staden Sandakan dit jag var tvungen att aka eftersom pengarna tog slut och det inte fanns nagon bankautomat i Sepilok. Som sagt, inget ar riktit enkelt har i Borneo, men det ar ocksa lite av charmen:)